Stortorget – Stockholms äldsta torg

Omkring år 1190 anlade kung Knut Eriksson ett fäste vid Norrström, det blivande Stockholm. På 1200-talet började Stockholm utvecklas till riktig stad intill den stora borg Birger Jarl låtit uppföra på ön Stadsholmen, dvs. dagens Gamla stan. Staden växte fram kring dess självklara centrum - Stortorget. Här byggdes rådhuset och strax bakom bykyrkan som är den äldsta delen av Storkyrkan. Stortorget var ägnat fri köpenskap och byteshandel, hit kom bönderna från Mälardalen, Uppland och Södertörn.

På torget möttes man och hade ting och här skipades en ofta blodig rättvisa av myndigheterna. Den första kända avrättningen på Stortorget skedde 1280 då Jöns Karlsson, Börje och Jöns Filipsöner avrättades på befallning av Magnus Ladulås. I november 1520 utspelade sig det berömda Stockholms blodbad på Stortorget då Kristian II lät avrätta närmare 100 personer här.

I Erik XIV:s privilegier för Stockholms stad från 1563 stadgades att all handel skulle bedrivas på Stortorget och inte på malmtorgen. När torgen utanför Gamla stan fick tillåtelse till ”bond- och mångelskehandel” var det dock fortfarande Stortorget som försåg den inre staden med livsmedel. Vid 1400-talets slut hette torget ”Stora Allmänningstorget”. Stortorget finns omnämnt 1420 som ”Stora torghit” och 1646 som ”Stoor tårgeett”.

Runt Stortorget, och i synnerhet i de gamla källarvalven, har det drivits krogar i sekler. Kvarteret Ceres där Stortorgskällaren ligger, ska på 1400-talet ha varit bebyggt med träbodar och i urkunderna framhåller man särskilt källarna som ofta inrymde värdshus eller krogar. T.ex. berättas det om vinkällaren Spanska Druvan som under Johan III:s tid ska ha legat i restaurangens medeltida valv.

Och det var alltså här på Stockholms äldsta torg, mitt i stadens gamla centrum, som Sveriges första apotek öppnade för allmänheten den 21 mars 1575.

Gulddraken vinnare 2015